Hur smälter man eg in?
Halvofta känns det som det, vilket känns väldigt tråkigt.
Järnbrist
Jag fick konstaterat järnbrist för någon vecka sedan då jag skulle försöka ge blod igen efter ett uppehåll på tre år. En remiss skickades till min VC och så funderade jag på vad jag skulle göra under tiden. Många gånger har jag hört talas om Blutsaft och att det ska fungera bra för ens järnvärden.
Jag ville inte bara gå och vänta på respons från VC utan tänkte att det nog var dags att testa den där saften alla pratar om.
Alla man pratat med har berättat om hur äcklig den är och ok, den smakar inte skitgott, men det funkar ändå. Jag körde på och förra veckan togs det nya prover på VC. Max två veckor kan jag ha hunnit använda blutsaften och idag fick jag mina nya värden.
Mitt HB värde har gått upp från 119 till 127 och mitt feretin ligger nu på 56, vilket nästan är lite väl högt. Därför ville min läkare att jag skulle sluta med Blutsaften en period för att sen ta nya prover om en månad.
Men jag kan ju lätt konstatera att Blutsaften verkligen fungerar!! =)
Bild tagen från Google
Teamwork
Hur är en god teamplayer enligt dig? Vad är utmärkande drag?
Jag inbillar mig oftast att jag är en ganska god teamplayer. Men ibland kan tex ta för mig vissa delar av arbetet i ett försök att effektivisera så mycket som möjligt. Kommunikation anser jag vara mycket viktigt, men man kan väl inte hålla på att diskutera varje liten detalj.
Det känns som ännu svårare att komma in i ett redan excisterande team. Det är svårt att hävda sig mot redan inarbetade rutiner. Det är heller aldrig lätt att ta kritik, och ännu svårare känns det när samma sak(er) påpekas om och om igen när det inte alltid handlar om att jag gjort samma misstag.
Just nu känns rätt metod som att svälja det mesta och bara jobba så gott det går utifrån de rutiner som finns och inte sticka ut hakan för mycket.
Mycket snack
Idag har jag haft en tidning med mig till jobbet. En tidning där Leo är med i en av annonserna.
*Här skulle jag lagt in bilden som jag redan lagt ut på facebook samt terroriserat min kollegor med idag, men bloggen vill inte samarbeta överhuvudtaget tydligen*br>
Vidare tog jag igår fler bilder på min nya bil, men då får jag väl lägga ut de en annan dag när det faktiskt fungerar att lägga ut något i bildväg.
Vab
Självklart blev natten till torsdagen precis sådär jobbig som jag nämnde i mitt senaste inlägg. Under kvällen hade vi ställt oss frågande till hans plötsligt så röda kinder.
Framåt tolv tiden eller något vaknade han och var ledsen. Vi tog in honom till oss och försökte göra det mysigt, men ingenting verkade fungera. Han sa bara "inte sova". Det slutade med att pappsen tog med honom ner där de började kolla på tv och sen somnade. När jag kom ner nästa morgon sov Leo som en stock och jag fick väcka honom för att vi skulle ha en chans att hinna till dagis. Trodde jag.
Jag tittade på honom och konstaterade att det röda på kinderna hade lagt sig, men han kändes varm så det var bara att hämta termometern som visade på feber. Så vi fick vackert stanna hemma. Dock var han ganska pigg och glad hela dagen. Dock frågade jag honom ett par gånger under dagen om han hade ont någonstans varpå han svarade genom att peka på kinden samt sa att han hade ont i tungan. Vet inte riktigt vad man gör av den informationen.
Idag har han fått vara hemma med pappsen, medan jag jobbat undan en massa. Tyvärr fick de två inte en lika bra dag. Lillfisen har varit väldigt gnällig och ambivalent till allt. Men när jag ringde och sa att jag var på väg hem från jobbet fick jag även prata med Leo och konstaterade då "Leo är sååå busig" varpå han började skratta mycket gott =)
Får väl se hur den här helgen blir. Men ett besök och rara "tant" Anna kanske kan göra susen?
Det är..
... ganska mycket jobbiga nätter just nu. Leo verkar sova väldigt lite och oroligt. Vaknar han inte jätteledsen av mardrömmar så vaknar han och ropar "maaamaaaa/Paaaappaaaaa" och konstaterar "inte sova mera". F brukar lirka med att han iaf kan få komma in och sova i vår säng, vilket han oftast köper. Men jag kan inte sova med den lilla sprattelpellen så då flyttar jag in i gästrummet.
Nu börjar jag undra när den här perioden egentligen ska gå över. För nog måste det vara en period ändå?! Börjar tröttna på att ha det så här =(
Tröstar mig själv med en bild som gör mig glad.
Harry
Nu är äntligen min nya pärla hemma!! Underbar att köra och så fiin!
Stor lycka
Redan igår började Leo tjata om famoo och faffa. Därför såg vi till att veckohandla redan igår, vilket vi annars brukar göra på söndagar så att vi idag kunde åka ut och besöka dem.
Väl framme började han ganska omgående prata om traktorn. Sagt och gjort efter att faffa fått göra sig iordning en aning begav de sig ut hand i hand. Jag och famoo tog en promenad med hundarna och mötte sen den stoora traktorn där en lyyyysande Leo satt. Han skrattade högt, tutade så att mamma nästan fick tinitus och höjde och sänkte sedan grävskopan.
Sängproblem
Vi tittade lite på alla svindyra växa-sängar som finns varav han plötsligt säger "men vad ska vi köpa en sådan för? Jag tänkte att vi väl köper en vanlig vuxen säng till honom". Jag skrattade till lite sådär som betyder "men guud vad tokig du är" och menade på att det väl blir alldeles för stort och kanske lite läskigt med en sådan säng.
Men nu har jag fått fundera lite och smälta hans tanke och känner att det kanske inte är så dumt trots allt. Man kan alltid göra sängen "mindre" genom att ha en massa kuddar eller liknande i sängen. När man nattar eller om han är rädd kan man krypa ner hos honom i sängen. Vågar man verkligen krypa ner i en barnsäng?? Varför måste man egentligen ha en barnsäng?
Är det någon som orkar uttala sig om det här??
Universeum
För länge länge sedan var en av mina mamma-kompisar och jag på Universeum. Det var alldeles för mycket folk, men barnen hade ganska roligt.
Helgnöje
Då vi har en 4H-gård väldigt nära vårt hem är det ganska tacksamt att gå dit en sväng lite då och då på helgerna. Speciellt nu börjar det väl tom bli riktigt roligt för Leo.
Masn kan rida på pappas axlar.
Man kan plocka gräs till hästarna upp och ner
Rida lite hästar måste man ju också göra
Och så finns det håriga kaniner! =)
Äntligen!
Nu när jag införskaffat en ny dator tänkte jag ännu en gång testa och se om jag kunde få över mina bilder från mobilen till datorn. Detta har nämligen inte gått att göra på mycket länge. Det visar sig att det måste varit ännu ett fel med min gamla dator för till den här gick det. Sen att alla bilder la sig upp och ner går ju att åtgärda :-)
Här har vi en bild från påskas tex då han var jättesjuk i magsjuka. Detta är så vitt jag kan minnas från söndagen då han till slut började piggna till och ville uuut!
Måste ju även dela med mig av en teckning som min kära man ritade på lillplutten. En riktigt konstnär är han tydligen.
På dagis då alla andra barn stod på kullen och sjöng sommarvisor. Inte Leo inte dock. Han sprang upp och ner för backen bakom dem och hade superroligt.
Brutal djurvärld
I helgen när vi kom hem satt det plötsligt en spindel utanför dörren som hade hittat sig lite lunch. Att lunchen var dubbelt så stor och någon form av skalbagge, verkade inte bekymra den. Den stackars skalbaggen hade inte heller mycket till chans... =( 
Finfina helgen
Därför var det lite skönt att det var en Leo fri helg. Under fredagseftermiddagen hade han inte varit överlycklig över att åka till Orust då han helst ville hem. Men sen verkade det som att han haft en kanonhelg med en massa roligt såsom att åka riktig traktor, klappa får, hjälpa till på gården och så busa med farfar så klart.
Själva har vi tagit det ganska lugnt. Sovit ganska mycket, handlat mat, städat litegrann och varit ute och ätit. Lördagen inledde vi dessutom med att ge oss ut på en joggingrunda tillsammans. Det var en perfekt början på dagen.
Jag har på sista tiden varit ritktigt trött på min gamla dator som bara surrat, överhettats och bråkat. Så igår när jag städade och skulle damsuga vid soffbordet råkade jag komma åt datorn med damsugarslangen, vilket resulterade i att den åkte i golvet. "Ojdå" tänkte jag, men var ganska säker på att det ändå hade gått ganska ok. Och datorn i sig klarade sig nog bra, men strömsladden däremot bröts av med en del av den kvar inne i datorn. Ett av problemen med datorn på sista tiden har varit någon form av glappkontakt i strömsladden och att datorn inte klarat sig många minuter utan ström. Därmed var det detta som blev nådastöten för min gamle vän. Så nu sitter jag här med en ny dator, vilket på sätt och vis är jätteskönt! Men nu är det mycket som ska installeras om så att det känns som "hemma" =).
Hoppas nu bara vi kan lösa en räddning för alla mina bilder och videofilmer jag hade på den gamla.
Ambivalens
Inte fick jag mycket för den heller, vilket så klart känns tråkigt. Men just nu är det nog inte alls ett bra läge att sälja en Saab.. tyvärr. Efter två veckors annonserade var det här den enda spekulanten. Man får vara lite realist och ta vad som bjuds.
Allt..
Idag när vi var färdiga med hästarna skulle vi gå en liten tipsrunda.
Jag tänker på henne och håller tummarna för att det inte ska vara lika illa den här gången!
Detta ger än en tankeställning. Träning är så viktig ur många aspekter och hittar man ingen annan motivator så borde väl benskörhet vara en ganska stor sådan?! Ingen vill ju riskera att gå sönder så fort man råkar ramla.
En häftig dag
Där skulle vi nämligen göra studiebesök och vi fick ganska omgående träffa en av hästarna som hette Oden. Han var jättefin, brun och en av deras största hästar. Efter en stund ville han ha mer uppmärksamhet, då vi alla stod just utanför hans box, och började då sparka lite lätt med bakhoven i dörren. Då sprang polisen, som ansvarade för oss, och hämtade godis ;). Ni kan ju gissa själva om han slutade sparka i dörren.
Vi fick även en demonstration av en polisväst som de har på sig då de rider. Den fungerar ungefär som en flytväst och har ett litet snöre som fästs i sadeln. Råkar man då trilla av så dras det i snöret och den blåses upp med luft. Ingen vågade prova den så jag erbjöd mig. Jösses vad tight det blev. Det kändes ungefär som när man tar blodtrycket med undantaget att det nu klämde över hela överkroppen.
Så småningom begav vi oss ut där de demonstrerade lite hur de tränar hästarna. Det drogs fram presenningar som hästarna gick över. Vi som är hästtjejjer (fanns faktiskt inga hästkillar med i skaran) blev imponerade redan där. De fortsatte med att dra presenningen över huvudet på Oden som sen gick runt med den utan att se något!! Vidare kom det också fram en enorm boll som polismannen studsade mot Oden utan att han reagerade. Inte heller kedjor i en plåthink brydde han sig om. Snacka om cool häst!!
Sen kom vi till höjdpunkten då några få utvalda av oss fick sitta upp. De hade tagit ut två hästar för att demonstrera övningarna, men den andra hästen, en häftig svart "stridshäst" visade på lite mer nerver så han var inte så aktuell. Därför var det Oden som fick stå till tjänst. Dock hade även han sina sidor. Han kan tydligen börja bocka utav bara h***** när man ska göra mer än skritta så det fick duga för oss. Men man får ju vara tacksam för det lilla! Hur många får sitta på en polishäst liksom??!
Små lyckorus
Ibland har jag kunnat höra att man har det så bra i fängelset och att det är som rena rama semestern. Jag kan inte uttala mig om hur man hade det förr och hur det har förändrats under åren. Jag vet att de i gamla häktet inte hade någon toalett på sina rum, men att de nu har det.
Men när jag gick runt där och tittade kändes det tungt. Jag skulle verkligen inte kalla det någon semester att befinna sig där. Självklart har de själva satt sig i den sitsen, men det kan onekligen vara nyttigt att själv få se hur verkligheten ter sig.
Ännu ett litet lyckoämne är Fredag då vi ska ha friskvårdsdag från lunch och framåt. Då ska vi bege oss till polishästarna och kaaanske stämmer informationen att vi tom kommer få rida. *Lycka*
Och har jag maximal tur får vi även till ett studiebesök hos polishundarna någon gång under oktober månad. Ni som känner mig kan nog börja föreställa er min lycka!
Matnojja
Ibland kan det ju vara något som ser extra spännande ut och självklart kan man väl få lov och fråga då och få lite inspiration. Men i de allra flesta fall kan jag tycka att man väl ändå borde ha lite mer intressanta saker att prata om.
Det förekommer att personer verkligen hänger sig över mig och min mat också, vilket kan kännas väldigt påträngande. Jag gillar inte att bli granskad helt enkelt.
Hektiskt helg
Leo säger en hel del roliga saker nu och mer kommer väl att komma. Igår när vi var på 4H gården matade vi först hästarna med gräs och han tjöt av skratt. En stund senare när jag bar på honom spände han ögonen i mig och sa "jag gillar dig!" =)!
Idag var han inte lika söt när vi var och handlade mat. Jag gick iväg för att hämta något en bit bort. Plötsligt kom han springande med nästan lite panik och gråt i rösten. Nästan av rutin frågade jag vad som hade hänt, varpå han svarar "pappa körde på mig". Behöver jag ens säga att Fredrik var helt oskyldig?? Ljugandet har mao satt igång!
