Bemötande av trots
Under tiden var det en pappa som hade hämtat sitt barn och nu befann sig vid bilen. Jag kände igen mig i situationen med barnet som var väldigt ledsen och grät och skrek. Antagligen övertrött. Hur hanterade då pappan denna situation? Han började spänna fast barnet i sin stol samtidigt som han höll på att dividera med henne/honom.
Efter en liten stund hör jag hur barnet skriker "du är DUM!" varpå pappan fräser "DU är DUM!" och smäller igen dörren. Eeeehh, moget bemötande... verkligen!
Ok, jag är inte perfekt på något vis. Men att hålla på att dividera med ett barn i den åldern som dessutom är övertrött känns meningslöst. Att sen skrika "DU är DUM!" vet jag inte heller vart det ska leda. Varför inte bara ignorera det beteendet? Pappan var säkerligen trött efter en lång arbetsdag och kanske inte heller haft en bra dag på jobbet, men så är det ju för oss alla.
Jag själv brukar försöka låta Leo få utlopp för sina utbrott samtidigt som jag i ganska stor utsträckning ignorerar honom så länge han håller på så. Han kan komma tillbaks när han lugnat ner sig igen. Iaf är det så med Leo att man inte kan diskutera eller förklara något för honom när han är så.
Hur hanterar ni era barns besvikelser, utbrott och andra konflikter?
Bilder
Överambitiös
Detta i kombination med att Leo tillbringar helgen hos farmor och farfar gör att det blir en ganska lugn dag för mig... tänkte jag. Men istället för att ta det lite bananas, göra en sak i taget på jobbet och njuta av dagen har jag varit där kl 6.57, jobbat nästan konstant, hållt lunchen ganska kort, skippat fika och tog kl 14 med mig ett berg ner till mitt rum, vilket jag hann färdigt med preciis 14.57.
Därefter tog jag mig förbi stan där jag handlade schampo och böcker. Bussen jag sen satte mig på hamnade i världens köer på grund av extrem rusningstrafik eller olycka (?) så det tog en timme att ta mig hem istället för en knapp halvtimme.
Jaja, nu är jag iaf äntligen hemma och tänker njuta av kvällen i lugn och ro där ingen nattning måste ske, inga barnaskrik kommer störa och sen får man sova, förhoppningsvis, gott hela natten.
Men jag önskar att jag ibland kunde ta det lite mer lugnt än vad jag gör. Jag tycker nog ofta att jag försökt ge mycket av mig själv och det där lilla extra på de flesta jobb jag haft, men nu ger jag oftast ännu mer. Men det är ju också på grund av att jag tycker det är roligt. Hoppas att jag får fortsätta med det bara =).
Väldigt snart..
Bild tagen från Bokus.se
Om två dagar
Då jag känner mig väldigt trött igen ser jag väldigt mycket fram emot helgen och hoppas på mycket sömn och vila.
Bu eller bä?
Den vita till vänster. Bild tagen från Kappahls hemsida
Framsteg
Efter en liten stund sa jag att jag skulle gå och hämta snutten och nappen. Då ville han följa med. "Bra, då kan du hjälpa mig plocka undan de här skedarna och byttorna". Nej, det ville han ju inte alls. Han klamrade sig fast vid skedarna och sa att han ville ha dem. Jag bekräftade honom och hans känslor, men förklarade att skedarna bor på dagis. Och att han på det här sättet vet att de nu finns kvar att leka med imorgon.
Tror inte det tog mycket mer än två minuter innan vi kom till punkten då jag frågade om jag skulle lägga ner skedarna i lådan och han själv sa "Nej, Leo gör det!" och sen gjorde han det. Han sken som en liten sol när jag berömde honom.
Hemmafru?
Vilken mental stimulans får du genom att bara gå hemma hela dagarna? Visst, då skulle det ju finnas tid för att läsa mer böcker, men det kan man ju inte göra hela tiden. Det hade kunnat vara skönt att verkligen kunna lägga mycket tid på träningen, men det är också en så begränsad tid. Man ska liksom göra något annat än träna också.
Att träffa vänner, umgås och tillsammans hitta på saker förutsätter ju att även de sitter hemma.
Nej, även om jag skulle vinna pengar på lotto har jag svårt att tänka mig att jag skulle sluta jobba. Då slipper man så klart tänka på hur man ska löneförhandla på bästa sätt och kan unna sig allt det där extra samt spara. Men personligen känner jag att jag vill jobba för just stimulansens skull. Är övertygad om att jag skulle bli tokig till slut om jag bara var hemma.
Åh, denna hosta
Stackars pappa fick inte sova så mycket heller pga allt hostande, men istället fick han sovmorgon efter sex då jag gick upp med Leo.
Idag har han hostat mindre under dagen, men det kan ju ändras nattetid. Han var så klart också sliten efter natten och fick sovit drygt 1,5h under förmiddagen. Trots det märkte man hur övertrött han var då min bror med fru kom hit. Han bara skrattade och skrattade och sprang fram och tillbaks och busade.
Håll gärna tummarna för en bättre natt!
Respektlöst?
Kina
Bland annat fick de veta att det var nästan obligatoriskt och väldigt vanligt att man går ut och dricker efter jobbet. Man måste alltid skåla för chefen och det ska gärna vara starka drycker man dricker samt att det ska halsas, om jag förstod helt rätt. Som kvinna är det valfritt att följa med på dessa "äventyr" och ju mer och ju starkare saker man dricker desto mer respekt.
De allra flesta av oss har väl hört talas om deras artighet och att det är mycket bugande som gäller. Räcker man över sitt visitkort ska det göras med båda händerna. Dock kan det ju uppstå problem om två affärsmän samtidigt ska räcka över sina kort till varann. Detta kan då lösas genom att den ena sticker in sitt kort under den andras och på så sätt byter kort. På så sätt visar man sig också underlägsen den andra.
Tydligen finns det även specifika regler för hur man ska sitta när man går ut. Följer man som västerlänning med ut och inte vet om hur dessa regler ter sig är det bäst att avvakta så hjälper de en med var man ska sitta. Om man däremot bara sätter sig på fel plats är de så diskreta och artiga att de inte säger något då det är väldigt viktigt att man aldrig låter någon tappa ansiktet så att säga.
Mannen min och övriga lyssnare fick även ta del av några av kinesernas tecken. Talaren visade tecknet för kvinna. Vidare fanns det ett tecken med en kvinna i ett hus, vilket skulle betyda trygghet. Men två kvinnor utanför huset skulle betyda "trouble" och tre kvinnor i ett hus "gossip" ;)
Det är väldigt intressant att höra om skillnaderna våra kulturer emellan. Tänk vad burdusa och hemska de måste uppfatta oss västerlänningar!
Hur smälter man eg in?
Halvofta känns det som det, vilket känns väldigt tråkigt.
Järnbrist
Jag fick konstaterat järnbrist för någon vecka sedan då jag skulle försöka ge blod igen efter ett uppehåll på tre år. En remiss skickades till min VC och så funderade jag på vad jag skulle göra under tiden. Många gånger har jag hört talas om Blutsaft och att det ska fungera bra för ens järnvärden.
Jag ville inte bara gå och vänta på respons från VC utan tänkte att det nog var dags att testa den där saften alla pratar om.
Alla man pratat med har berättat om hur äcklig den är och ok, den smakar inte skitgott, men det funkar ändå. Jag körde på och förra veckan togs det nya prover på VC. Max två veckor kan jag ha hunnit använda blutsaften och idag fick jag mina nya värden.
Mitt HB värde har gått upp från 119 till 127 och mitt feretin ligger nu på 56, vilket nästan är lite väl högt. Därför ville min läkare att jag skulle sluta med Blutsaften en period för att sen ta nya prover om en månad.
Men jag kan ju lätt konstatera att Blutsaften verkligen fungerar!! =)
Bild tagen från Google
Teamwork
Hur är en god teamplayer enligt dig? Vad är utmärkande drag?
Jag inbillar mig oftast att jag är en ganska god teamplayer. Men ibland kan tex ta för mig vissa delar av arbetet i ett försök att effektivisera så mycket som möjligt. Kommunikation anser jag vara mycket viktigt, men man kan väl inte hålla på att diskutera varje liten detalj.
Det känns som ännu svårare att komma in i ett redan excisterande team. Det är svårt att hävda sig mot redan inarbetade rutiner. Det är heller aldrig lätt att ta kritik, och ännu svårare känns det när samma sak(er) påpekas om och om igen när det inte alltid handlar om att jag gjort samma misstag.
Just nu känns rätt metod som att svälja det mesta och bara jobba så gott det går utifrån de rutiner som finns och inte sticka ut hakan för mycket.
Mycket snack
Idag har jag haft en tidning med mig till jobbet. En tidning där Leo är med i en av annonserna.
*Här skulle jag lagt in bilden som jag redan lagt ut på facebook samt terroriserat min kollegor med idag, men bloggen vill inte samarbeta överhuvudtaget tydligen*br>
Vidare tog jag igår fler bilder på min nya bil, men då får jag väl lägga ut de en annan dag när det faktiskt fungerar att lägga ut något i bildväg.
Vab
Självklart blev natten till torsdagen precis sådär jobbig som jag nämnde i mitt senaste inlägg. Under kvällen hade vi ställt oss frågande till hans plötsligt så röda kinder.
Framåt tolv tiden eller något vaknade han och var ledsen. Vi tog in honom till oss och försökte göra det mysigt, men ingenting verkade fungera. Han sa bara "inte sova". Det slutade med att pappsen tog med honom ner där de började kolla på tv och sen somnade. När jag kom ner nästa morgon sov Leo som en stock och jag fick väcka honom för att vi skulle ha en chans att hinna till dagis. Trodde jag.
Jag tittade på honom och konstaterade att det röda på kinderna hade lagt sig, men han kändes varm så det var bara att hämta termometern som visade på feber. Så vi fick vackert stanna hemma. Dock var han ganska pigg och glad hela dagen. Dock frågade jag honom ett par gånger under dagen om han hade ont någonstans varpå han svarade genom att peka på kinden samt sa att han hade ont i tungan. Vet inte riktigt vad man gör av den informationen.
Idag har han fått vara hemma med pappsen, medan jag jobbat undan en massa. Tyvärr fick de två inte en lika bra dag. Lillfisen har varit väldigt gnällig och ambivalent till allt. Men när jag ringde och sa att jag var på väg hem från jobbet fick jag även prata med Leo och konstaterade då "Leo är sååå busig" varpå han började skratta mycket gott =)
Får väl se hur den här helgen blir. Men ett besök och rara "tant" Anna kanske kan göra susen?
Det är..
... ganska mycket jobbiga nätter just nu. Leo verkar sova väldigt lite och oroligt. Vaknar han inte jätteledsen av mardrömmar så vaknar han och ropar "maaamaaaa/Paaaappaaaaa" och konstaterar "inte sova mera". F brukar lirka med att han iaf kan få komma in och sova i vår säng, vilket han oftast köper. Men jag kan inte sova med den lilla sprattelpellen så då flyttar jag in i gästrummet.
Nu börjar jag undra när den här perioden egentligen ska gå över. För nog måste det vara en period ändå?! Börjar tröttna på att ha det så här =(
Tröstar mig själv med en bild som gör mig glad.
Harry
Stor lycka
Redan igår började Leo tjata om famoo och faffa. Därför såg vi till att veckohandla redan igår, vilket vi annars brukar göra på söndagar så att vi idag kunde åka ut och besöka dem.
Väl framme började han ganska omgående prata om traktorn. Sagt och gjort efter att faffa fått göra sig iordning en aning begav de sig ut hand i hand. Jag och famoo tog en promenad med hundarna och mötte sen den stoora traktorn där en lyyyysande Leo satt. Han skrattade högt, tutade så att mamma nästan fick tinitus och höjde och sänkte sedan grävskopan.
Sängproblem
Vi tittade lite på alla svindyra växa-sängar som finns varav han plötsligt säger "men vad ska vi köpa en sådan för? Jag tänkte att vi väl köper en vanlig vuxen säng till honom". Jag skrattade till lite sådär som betyder "men guud vad tokig du är" och menade på att det väl blir alldeles för stort och kanske lite läskigt med en sådan säng.
Men nu har jag fått fundera lite och smälta hans tanke och känner att det kanske inte är så dumt trots allt. Man kan alltid göra sängen "mindre" genom att ha en massa kuddar eller liknande i sängen. När man nattar eller om han är rädd kan man krypa ner hos honom i sängen. Vågar man verkligen krypa ner i en barnsäng?? Varför måste man egentligen ha en barnsäng?
Är det någon som orkar uttala sig om det här??
Universeum
För länge länge sedan var en av mina mamma-kompisar och jag på Universeum. Det var alldeles för mycket folk, men barnen hade ganska roligt.
Helgnöje
Då vi har en 4H-gård väldigt nära vårt hem är det ganska tacksamt att gå dit en sväng lite då och då på helgerna. Speciellt nu börjar det väl tom bli riktigt roligt för Leo.
Masn kan rida på pappas axlar.
Man kan plocka gräs till hästarna upp och ner
Rida lite hästar måste man ju också göra
Och så finns det håriga kaniner! =)
Äntligen!
Nu när jag införskaffat en ny dator tänkte jag ännu en gång testa och se om jag kunde få över mina bilder från mobilen till datorn. Detta har nämligen inte gått att göra på mycket länge. Det visar sig att det måste varit ännu ett fel med min gamla dator för till den här gick det. Sen att alla bilder la sig upp och ner går ju att åtgärda :-)
Här har vi en bild från påskas tex då han var jättesjuk i magsjuka. Detta är så vitt jag kan minnas från söndagen då han till slut började piggna till och ville uuut!
Måste ju även dela med mig av en teckning som min kära man ritade på lillplutten. En riktigt konstnär är han tydligen.
På dagis då alla andra barn stod på kullen och sjöng sommarvisor. Inte Leo inte dock. Han sprang upp och ner för backen bakom dem och hade superroligt.
Brutal djurvärld
I helgen när vi kom hem satt det plötsligt en spindel utanför dörren som hade hittat sig lite lunch. Att lunchen var dubbelt så stor och någon form av skalbagge, verkade inte bekymra den. Den stackars skalbaggen hade inte heller mycket till chans... =(
Finfina helgen
Därför var det lite skönt att det var en Leo fri helg. Under fredagseftermiddagen hade han inte varit överlycklig över att åka till Orust då han helst ville hem. Men sen verkade det som att han haft en kanonhelg med en massa roligt såsom att åka riktig traktor, klappa får, hjälpa till på gården och så busa med farfar så klart.
Själva har vi tagit det ganska lugnt. Sovit ganska mycket, handlat mat, städat litegrann och varit ute och ätit. Lördagen inledde vi dessutom med att ge oss ut på en joggingrunda tillsammans. Det var en perfekt början på dagen.
Jag har på sista tiden varit ritktigt trött på min gamla dator som bara surrat, överhettats och bråkat. Så igår när jag städade och skulle damsuga vid soffbordet råkade jag komma åt datorn med damsugarslangen, vilket resulterade i att den åkte i golvet. "Ojdå" tänkte jag, men var ganska säker på att det ändå hade gått ganska ok. Och datorn i sig klarade sig nog bra, men strömsladden däremot bröts av med en del av den kvar inne i datorn. Ett av problemen med datorn på sista tiden har varit någon form av glappkontakt i strömsladden och att datorn inte klarat sig många minuter utan ström. Därmed var det detta som blev nådastöten för min gamle vän. Så nu sitter jag här med en ny dator, vilket på sätt och vis är jätteskönt! Men nu är det mycket som ska installeras om så att det känns som "hemma" =).
Hoppas nu bara vi kan lösa en räddning för alla mina bilder och videofilmer jag hade på den gamla.