Skrattsalva

Leo har börjat skratta på ett lite lustigt sätt. Då och då kommer det ett halvt om halvt tillgjort skratt samtidigt som han slår händerna för munnen. Idag fick han låna pappas dator en stund och då kom gesten fram när lillskrutten tryckte på en viss knapp så att datorn gick ner i viloläge. Detta lyckades jag, som tur är, fånga i en bildserie. Lite suddiga tyvärr, men men...

Julklappar

Jag är ett sådant där freak som kan börja köpa julklappar i Juni. Jo, det är sant! Det är inte så det brukar gå till varje år, men det har hänt. Detta är inte ett sådant år. Dock känns det som att vi börjar få läget under kontroll. En del av klapparna är redan inhandlade och till resterande personer har vi en hyfsad plan. Nu gäller det mest att knyta ihop säcken och fixa de sista sakerna. Åh, vad jag ser fram emot att få det helt klart. Jag vägrar helt enkelt vara ute i sista stunden!
Tydligen är detta en egenskap som retar de allra flesta. Jag antar att det beror på att de själva känner sig stressade. Men ärligt talat, det är ju faktiskt inte mitt problem. Varför jag gör som jag gör med julklappar grundar sig helt enkelt i att jag tycker det är så roligt att fundera ut riktigt bra överraskningar. Förutom det blir det en mer ekonomisk historia om jag delar upp det så att jag slipper att trolla fram alla pengar nu i December. En tredje anledning är att jag verkligen hatar att gå i affärer när det är mycket folk. Jag blir på fruktansvärt dåligt humör och mår riktigt dåligt.
Så anledningar är, som ni ser, många för mig. Man får väl hitta det upplägg som passar en själv då det gäller julplanering, men jag tycker att man kan hålla sina ångestfyllda pikar för sig själv.

Helg

Jag kan tycka att helgerna känns tråkiga just nu. Det blir liksom lite platt fall efter veckans spring till och från dagis, träning, jobbsökerier, eventuella intervjuer etc. Dessutom tycker jag det känns så svårt att veta vad jag ska hitta på med lilleman. Han tröttnar ganska fort på saker och ting.
Idag har vi gjort hela två "utflykter". Under förmiddagen var vi iväg och köpte färg då jag vill måla om lite här hemma. Troligtvis kommer detta att ske då Leo är på farmor och farfar nästa gång. Leo tyckte det var sådär roligt med färgbutiken då han inte fick riva ner alla färgprover. Men under eftermiddagens äventyr (då vi skulle leta efter vägglampor) satt han som ett litet ljus i vagnen och sa inte ett pip.
Under senare delen av eftermiddagen roade han sig med att springa fram och tillbaka i vardagsrummet  medan vi hejjade på ifrån soffan. Så länge det är så är det inte så illa med helg ;)

Sötkorv


Lyrisk!

Jag är så fantastiskt glad just nu! Ingenting är till hundra procent klart, men imorgon ska jag till arbetsförmedlingen för att få godkänt samt sätta igång pappersarbetet gällande praktikplats på åklagarmyndigheten! Det är detta jag velat och jobbat för de senaste månaderna. Just nu kan inte 10/1 2011 komma fort nog! =D

Jacka

Som det kanske framgått här har jag ett tag letat efter en jacka. Med de varga-vinter-prognoser som varit insåg jag att jag inte hade någon jacka som skulle hålla måttet. Men det var minsann inte det lättaste att hitta någon, som stämde överrens med mina önskemål. Jag har letat och letat och letat lite till. De har antingen varit fula, för tunna eller för korta. Men förra veckan hittade jag så äntligen en jacka som kändes bra! Det är en en dunjacka så den kan förvisso aldrig bli så pass figursydd som jag hade önskat från början, men den ska däremot klara kylan hyfsat bra. När det börjar krypa neråt -20 kan jag nog behöva komplettera med ett underställ, men det är ju inte hela världen. Den är även röd, vilket kändes som en härlig färgklick till mina fina, vita stövlar.

Krossat hjärta

Leo går på ett underbart dagis på många sätt och vis. Det är nära, vilket innebär ca sex minuters promenad. Denna fördel är väl mest till just min egna fördel iofs ;). Vidare har han pedagoger som verkligen är goa med ungarna. De förtrycker inte barnen, de talar till dem som de egna individer de är och de strävar efter att vara ute med barnen så mycket det bara går. Det känns så skönt att lämna honom på ett sådant ställe som verkligen strävar efter det som är det bästa för barnen!
Dock är min lille son en liten "våga-vägra-vantar-kille" vilket blir ett stort problem nu när det är minusgrader och snö ute. Jag samt pedagogerna gör vårt bästa för att truga med vantar, men än så länge ingen framgång. Resultatet blir enbart att Leo gråter antingen för att han fått på sig vantar och försöker få av dem eller pga att han är utan vantar och därmed iskall och håller på att frysa händerna av sig =(. Ganska omgående då jag kom till dagis med honom imorse började han gråta. Troligtvis började han redan frysa om ena handen (jag hade faktiskt lyckats få på honom EN vante som satt på hela vägen till dagis). Självklart kan han väl även bli lite ledsen pga att han vet att jag snart  kommer gå därifrån utan honom, men där var en skillnad idag. Jag är helt övertygad om att han inte hade blivit lika ledsen om han hade fått vara inne.
Jag vet ärligt talat inte vad man ska göra åt detta. Mitt hjärta vill bara låta honom vara inne så att han inte fryser. Samtidigt kan han ju inte bara sitta inne hela vintern för att han vägrar vantar! Jag har alltid varit en stark förespråkare för att mina barn ska minsann inte bara sitta inne och se på tv och spela datorspel. Vi ska vara ute och leka och jag ska göra det till en vana för dem. Men nu då????
Det skar i hjärtat att lämna honom där ute kall och ledsen ='(!

För det första...

...får jag nästan skriva ett kort inlägg bara för att uttrycka hur glad jag blir att det faktiskt finns folk som läser här *chockad*. Roligt att det finns några stycken som tycker det är värt att titta in här =)

Bata

Att bada har verkligen blivit en av Leos favoritsysselsättningar. Igår råkade jag säga "bada" i förbifarten varpå han ropade baaataa, sprang bort till grinden, började rucka på den och gråta då han inte fick komma upp och bada. Men idag var lyckans dag! Hög tid för lilleman att få sig skrubbad från topp till tå =)

Sandra

Lite bildbevis från Sandras och Sagas besök vore ju inte fel =) Tyvärr är kvaliteten under all kritik, men men...

Vi försökte få till ett gruppkort i soffan innan det var dags för dagisinlämning och att köra till flygplatsen. Som ni ser var det inte det lättaste, Leo hamnade gärna utanför ;)

Här blev det en aning bättre

Hör i syne

Efter att ha haft en sådan här helg med så mycket gråt från Leo tycker jag att jag hör honom nästan hela tiden. Detta gör det så klart väldigt svårt för mig att slappna av och nu börjar jag känna mig ganska trött. Hoppas verkligen att denna natt också blir bra och att det kan bli dagis imorgon så jag slipper höra i syne hela tiden!

Uppdatering

Efter att ha skrivit mitt senaste inlägg blev det nästan ett ständigt rännande upp till lilleman som hela tiden vaknade upp och var jätteledsen. Sen följde den värsta kväll och natt på mycket mycket länge. På söndagsmorgonen tyckte jag att det var konstigt att han inte ville ta nappen. Han ruskade bara på huvudet och tog handen upp till munnen som att han hade ont. Händerna åkte även upp över öronen lite då och då så till slut packade vi ihop oss och åkte till läkaren. Där fick vi utskrivet Kåvepenin för öroninflammation, vilket väl iofs inte var en helt hundra prognos då läkaren hade väldigt svårt att se eftersom Leo bara skrek och fäktades så att vi fick hålla fast honom =(. Men men... inatt förflöt allt ungefär som vanligt och vi fick alla mer sömn än natten innan.
Imorse verkade han dock ganska trött och gnällig, vilket ju inte är så konstigt efter allt som varit. Han mår säkerligen bättre, men borde vara lite tagen efter allt. På grund av detta beslöt jag mig för att hålla honom hemma idag så att han skulle få en chans att vila/sova lite extra. Imorgon hoppas jag dock att han ska kunna gå till dagis. Då har han förhoppningsvis fått två bra nätter samt två dagars penicillinkur.

Vad är det som händer??

Nattningarna här hemma hos oss har länge sett ut ungefär så här:
Runt halv sju byter vi blöja och sätter på pyjamas och under resterande delen av den sista halvtimmen leker vi kanske en aning, myser i soffan och tittar på tv samt borstar tänderna. Klockan 19.00 görs vällingen och så går vi (jag och mannen nattar varannan kväll) upp. Hela nattningsprocessen där uppe brukar ta ca tio minuter och sen sover Leo gott fram till morgonen och vi har hela kvällen på oss för lite egentid. Vi behöver alltså aldrig, eller väldigt väldigt sällan gå upp något mer efter att han är nattad. Men nu har vi de senaste tre kvällarna fått springa upp två gånger per kväll då han plötsligt är jätteledsen =(. Jag antar att det har med mardrömmar att göra, vilket man väl får räkna med i perioder, men jag hoppas verkligen han finner ro snart! Kan det kanske ha med febern att göra? Blir mardrömmar värre och mer frekventa vid feber?

Schizofren

Jag inser att min blogg ger ett aningens schizofrent intryck då jag ena dagen klappar mig själv på axeln och en annan dag oroar mig för huruvida jag är asocial eller inte. Jag kan bara hoppas att andra människor också hoppar så i sin självkänsla ;)

Feber

Jaha, då var det dags för Leo =(. När nattningen började närma sig började han blir mer gnällig, verkade trött och kändes varm. Efter en koll med örontermometern fick vi konstaterat 38,8 grader, vilket väl kan betyda ännu lite mer då ändtermometern lär vara ännu mer tillförlitlig.
Antagligen vore detta väntat då det i veckan varit otroligt många barn hemma. Häromdagen var det bara sex barn där av sjutton!!
Nu hoppas jag bara att Leo främst, men även jag själv, kan sova ok inatt. Allt blir så mycket lättare för oss alla om så sker.

Vattentok

Just nu verkar det nästan som att jag skulle kunna uppdatera varje dag angående Leos tal. Idag har han sagt "bil" och "bata" = bada. Duktig liten kille, helt klart.

Apropå att "bata"... det har verkligen gått och blivit en långdragen process numer. Tidigare räckte det nästan med tio minuter och därmed något som gjordes ca 45-60 min före läggdags. Nu tar det nästan en timme då det ska plaskas, utforskas och leka med nyinköpta leksaker. Idag var han nog precis på gränsen till att börja bli blå om läpparna när vi gick upp. Han är sannerligen sin mammas son. Hoppas bara att han inte gör precis som sin mor och biter mig eller någon annan som råkar vara i närheten.

Idag har också varit en bra dag då pappsen fått lite mer uppmärksamhet. Till att börja med fick han sig ett rejält adjö med ca fem, sex st "HejHej" med tillhörande uppochnervända vink och ett stooort leende. Vidare fick han även en kram vid hemkomsten och det var mycket uppskattat när han kom upp till oss i badet en stund. Dock tröttnade pappsen på att sitta där efter ett tag, men så fort han hade gått ner på nedanvåningen ropade Leo "Paaaappaaaaa" =)
Nu hoppas jag att han sover gott heela långa natten!


Tungkyss?

En av Leos senaste påfund är att gapa och stoppa ut tungan en aning när jag närmar mig i form av pussmun och kanske vill pussa honom på kinden. Man kan ju bara undra över vad han tänker att det där gapet ska leda till??


Asocial

Ibland börjar jag undra om jag är lite asocial eller åtminstonne väldigt svår att vara runt. Jag har ju vänner och kan lära känna nya människor då och då, men jag blir tveksam då man tex märker att arbetskamrater umgås mycket och jag själv aldrig blir inbjuden. Jag har kunnat tycka att det kännts ok på jobbet, men när det sedan framgår att alla andra umgås och de verkar vara så tighta känns det ju inte så roligt längre.

Detta var ju bara ett exempel. Jag kan få samma känsla i flera olika fall och eftersom det inte gäller bara i ett fall börjar jag nu undra över om det har med mig att göra. Det är ju faktiskt jag som är den gemensamma nämnaren =(. Det känns tungt.


Besök

I torsdags kom min barndomsvän Sandra och hennes dotter Saga på besök. Hon bor vanligtvis i USA och det var ca 2,5 år sedan vi sågs sist. Vad märkligt det känns att vi båda nu har blivit föräldrar! Men allt kändes precis som vanligt och jag är glad att hon orkade ge sig ut på en liten Sverige tripp när hon trots allt tagit sig hela vägen från staterna. Saga var helt ljuvlig och som bara tio veckor gammal var så otroligt lugn och "snäll" (varför man nu hela tiden väljer att uttrycka sig så om små barn, men ni förstår vad jag menar). Sandra var/är en väldigt lugn och bra mamma som läser sin dotter alldeles super, men det hade jag inte väntat mig något annat.

Tyvärr gick tiden, i vanlig ordning, alldeles för fort och ca fem minuter (kändes som det) senare lämnade jag dem på flygplatsen. Under tiden Sandra tog en kaffe innan planet skulle lyfta hade jag en sovandes Saga i famnen



Hoppas vi ses snart igen!


Bilförare

Leo är född till mycket. Jag och flera i vår omgivning tror att han kommer bli bla fotbollsproffs, ingenjör och/eller kanske stjärnförare ;)

   


Mer prat

Jag glömde ju en del av vad Leo säger..
Han säger även:

Tack
HejHej
Titta
&
Tittut


Bild tagen av Anna Ulmestrand (snart världskänd ;) )


Tal

Leo verkar tycka om att prata en hel del. Han älskar framförallt att prata i telefon, men då pratar han sitt egna språk. Men det finns hopp att han så småningom kommer prata precis som alla vi andra. De ord han säger än så länge är:

Mamma
Pappa
Titta
Bajsch = Bajs
Ba = boll
Rumpaaa = Strumpa
Nää

Så hemskt många ord är det inte än, men jag antar att det kommer. Det är så roligt att se hur glad han blir när han säger ett nytt ord och jag blir glatt överraskad. Det senaste ordet är just bajsch så det kan han springa runt och säga med ett stor leende och pekandes på blöjan =)


Gekås

Jaha, så var premiärturen till Gekås avklarad. På sätt och vis får man väl ändå säga att det blev en lyckad tur. Nu är vi bla sex leksaker, en pyjamas, två fleecetröjor, en overall, en jacka och ett par tröjor rikare. Pricken över i:et blev när mannen fick syn på Morgan och Ola-Conny ;). Som väntat hittade vi dem vid brödet.

Fascinerande hur mycket folk som var där dock! Bor folk där?? Och inget vett när det gäller hantering av kundvagnar och "trafik". Jag fick ganska snabbt (efter ca tre "nära-döden-upplevelser där jag höll på att bli överkörd av kundvagnar) lära mig att det tydligen bara gäller att knö sig fram. Av allt att döma är det även ok att bara stanna, med kundvagn och hela skiten, mitt i vägen för att sms'a, prata eller fundera över middagsmaten *suck* Det är precis av denna anledning som jag undvikit stället i så många år. Men men... det gav mig ett bra tillfälle att försöka aaaandas ;).


Snötjuvar

Någon har snott vår snö!!


Klapp på axeln

Dags att klappa mig själv på axeln litegrann. På sätt och vis har jag (och har alltid haft) väldigt dåligt självförtroende och kan vara väldigt hård och elak mot mig själv. Men en positiv sak som jag fått utav att arbeta mycket med människor är att jag nog inte är så dum ändå.

Det finns många fantastiska människor "där ute". De är smarta, snygga, positiva och företagsamma så det står härliga till. De skulle kunna inspirera en sten och ingenting verkar kunna stå i vägen för dem. Man, eller iaf jag (jag kan ju inte prata för någon annan) kan känna mig väldigt ambivalent kring den typen av människor. Jag blir otroligt inspirerad, men även avundsjuk och kan känna mig handlingsförlamad. Dock tror jag att det är förhållandevis få människor som tillhör den här skaran.

Däremot har jag i mina olika arbeten med människor märkt att det faktiskt finns förvånansvärt många korkade människor i vårt samhälle. Jag är och har aldrig sett mig som smart, men när jag kommer i kontakt med personer som knappt kan lägga ihop två och två känns det i alla fall betydligt bättre. Hur klarar man sig egentligen i samhället om man inte vet vad ett ocr-nummer är? Om man tror att kortnumret på ens visa kort är detsamma som en kontonummer? När man inte kan förstå de enklaste paragraferna i ett kontrakt? När man inte har förmågan att själv söka fram information?

Det är dessa erfarenheter jag vårdar i mitt bakhuvud när jag nu söker jobb och som ger mig känslan "Jag kan förvisso inte allt som tjänsten kräver, men jag kan lära mig och jag är definitivt inte dum!"


Ullared

Jag har aldrig varit på Ullared. Nej, du läste helt rätt, jag har aldrig varit där! Men nu med småbarn i familjen, julen knackandes på dörren och dokusåpan som inte jag heller lyckats undvika inser jag att det är värt åtminstonne ett besök. Främst vill vi dit pga barnkläderna och leksaker i förhoppning att hitta lite ok julklappar till Leo.

Vi hade först en plan att vi skulle åka dit nu till helgen då vi ändå har barnledigt när lilleman röjjer loss hos farmor och farfar, men då det är högst troligt att det är väldigt mycket folk där iom höstlov och just helg skjuter vi på det. Och vi bestämde oss tom för att mannen tar ledigt en vardag och åker då. Det måste ju bara vara drägligare då!


RSS 2.0