Leos tillstånd
Nu har jag varit ute på en trevlig lunch med L. Vi var båda så hungriga att det rev och slet i magen när vi väl kom iväg så vi kunde inte med att ta oss "hela vägen" tillbaks från salladsbaren utan åt där. Mycket gott med sallad!
Leo har ju inte varit så kry sedan vi hämtade hem honom i söndags. Febern har varit under kontroll på dagarna, men har kommit krypandes igen framåt kvällarna. Hostan har dessutom blivit värre igen efter att vi trott att det gick åt rätt håll. Därför fick det igår bli ett besök hos farbror doktorn, vilket aldrig är populärt hos lillherrn. Efter genomgång konstaterades öroninflammation (vilket nog är fjärde gången. Dock är det än så länge ingen läkare som varit helt säker på det tidigare så man undrar ju hur säker han var igår). Så nu äter han än en gång antibiotika, men som tur var fick han Amimox igen, som tydligen smakar gott =). Det var samma som han åt då han fick borrelia i somras.
När jag kom hem från jobbet igår såg han ganska tagen ut. Han hängde med överkroppen över fotöljens säte och bara tittade på mig. Inte ens ett leende fick jag. Men sen skulle han sitta hos mig och mysa så som det varit den sista tiden. Någon gång mellan 18-18.30 började han se i kors och klia sig i ögonen en del så vi gjorde iordning honom tidigare trots protester som "inte sova". Men väl uppe i rummet orkade han inte alls engagera sig i några "sagor" och ganska snart sa han själv "sova" och gled ner från mitt knä. Jag hjälpte honom upp i sängen och lite panikartat viftade han efter min hand att hålla i, vilket är det senaste. Han måste hålla handen och vara nära nästan jämt. Lilla vännen. Hoppas att det är en period som går över snart. Sen somnade han gott med ett krampaktigt tag om mitt finger.
Hoppas det här börjar ge med sig nu!!
Leo har ju inte varit så kry sedan vi hämtade hem honom i söndags. Febern har varit under kontroll på dagarna, men har kommit krypandes igen framåt kvällarna. Hostan har dessutom blivit värre igen efter att vi trott att det gick åt rätt håll. Därför fick det igår bli ett besök hos farbror doktorn, vilket aldrig är populärt hos lillherrn. Efter genomgång konstaterades öroninflammation (vilket nog är fjärde gången. Dock är det än så länge ingen läkare som varit helt säker på det tidigare så man undrar ju hur säker han var igår). Så nu äter han än en gång antibiotika, men som tur var fick han Amimox igen, som tydligen smakar gott =). Det var samma som han åt då han fick borrelia i somras.
När jag kom hem från jobbet igår såg han ganska tagen ut. Han hängde med överkroppen över fotöljens säte och bara tittade på mig. Inte ens ett leende fick jag. Men sen skulle han sitta hos mig och mysa så som det varit den sista tiden. Någon gång mellan 18-18.30 började han se i kors och klia sig i ögonen en del så vi gjorde iordning honom tidigare trots protester som "inte sova". Men väl uppe i rummet orkade han inte alls engagera sig i några "sagor" och ganska snart sa han själv "sova" och gled ner från mitt knä. Jag hjälpte honom upp i sängen och lite panikartat viftade han efter min hand att hålla i, vilket är det senaste. Han måste hålla handen och vara nära nästan jämt. Lilla vännen. Hoppas att det är en period som går över snart. Sen somnade han gott med ett krampaktigt tag om mitt finger.
Hoppas det här börjar ge med sig nu!!
Kommentarer
Trackback
