Skitdag!
Idag har inte varit en särskilt bra dag. Till att börja med vaknade jag vid halv sex och kunde inte somna om. Framåt sju vaknade Leo och då ägnade vi oss åt att äta frukost, göra oss iordning och leka lite. Strax innan nio klampade vi så in på dagis och jag vinkade av lillkillen som glad i hågen gav mig både slängkyssar och kramar för att sen springa iväg och leka.
När jag så befinner mig på motorvägen på väg till min första lite mer riktiga dag på praktiken ringer telefonen. Då var det dagis som konstaterat att Leo nog har ögoninflammation! Jag hade verkligen inte märkt någonting så redan nu började jag ju skämmas för att jag lämnat honom.
Jag förklarar iaf läget att jag ju var på väg in till första dagen, men att jag genast skulle ringa F och att han fick komma och hämta. När jag så ringer till mannen svarar han inte!!! Jag ringer igen och igen och igen och paniken börjar växa! Vad ska jag göra?
Till slut ringer jag hans syster som också är hans chef och hon säger att hon ska kunna få tag i honom och säga till honom. Men tiden går och jag får ingen bekräftelse på att han är på väg. Till slut ringer dagiset igen och undrar var vi är och om någon är på väg. Herregud vad pinsamt! Jag fick då säga att jag kommer så fort jag kan. Min nya chef var hur gullig och förstående som helst, men det var ändå hemskt att behöva gå därifrån redan. Jag har ju sett så mycket fram emot det här =(
Ungefär 15-20 min senare kliver jag så in genom grinden på dagis och när jag väl ser Leo och dagisfröken ute (som hållit honom ute just av smittorisken) kommer tårarna. Jag var sååå besviken över att jag inte fick min dag på åklagarmyndigheten och jag skämdes så mycket inför pedagogerna. Leo grät och jag grät.... roligt för L, hans stackars fröken. Jaja... hon var iaf förstående och lugnande.
Men imorgon ska ingenting ta min dag ifrån mig. Då SKA F stanna hemma med honom! Ser fram emot det.
Kommentarer
Trackback
