Om mina störningar

Ärligt talat... vad är det med folk? Jag kan reta mig på mycket med andra människor. Till att börja med förstår jag inte riktigt hur vuxna kvinnor kan måla naglarna gröna, svarta eller ens röda. Det är ju väldigt sällan snyggt. Och när jag säger väldigt sällan syftar jag definitivt inte på gröna naglar! Det är röda som kanske kan fungera på ett fåtal.

Vidare blir jag så otroligt äcklad av allt spottande som många håller på med i tid och otid. Under tiden jag stod och väntade på att spårvagnen skulle komma nyligen harklade sig och spottade en kille ungefär en gång i minuten. Hallå, vad är ditt problem liksom?? Har du sådana problem med att svälja borde du nog uppsöka läkare! Det är inte coolt på något sätt, enbart jävligt äckligt!!

Jag undrar också hur så många vuxna har kunnat levat så pass länge utan att lära sig tugga med stängd mun och inte smaska. Det kryper i hela mig och jag har god lust att ge dem en rejäl känga i huvudet!

En fjärde sak är avsaknaden av känsla för andra människors privata sfär. Det är så otroligt vanligt då jag tex står i en kö att människan bakom i stort sätt ställer sig på mina hälar. Då känner jag bara för att vända mig om och skrika, slänga mina varor på personen i fråga och springa därifrån. Det bubblar i hela mig och jag kan må riktigt jäkla illa. Av just det här skälet går jag oftast åt andra hållet ifall det skyltas rea eller andra händelser som drar till sig mycket folk. Jag klarar bara inte av det.

Ja, som ni ser finns det en del som retar mig och nu har jag säkerligen glömt hälften. En del saker är bara ett faktum och inte så mycket att göra något åt. Andra saker kan säkerligen vara bra att jobba på. Det är ju mest jobbigt för mig själv att slösa en massa energi på att reta mig på sådana här saker. Jag önskar verkligen att jag bara kunde stänga av, men så är inte fallet än i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0