vagenmotdromtillvaron

På ungefär den nivån ligger träningen nu. Egentligen går det nog sakta, väldigt sakta, men säkert åt rätt håll men med alldeles för många och långa platåer.

Förra veckan tog jag mig faktiskt samman och mailade en tjej vars blogg jag följer. Hon jobbar som pt och får själv helt sjuka resultat. Pinsamt nog har jag ju pluggat anatomi, kost, fysiologi och kan nog ändå hyfsat mycket efter att ha tränat i 13 år, men plötsligt har jag inte på senaste tiden kunnat anamma detta på mig själv. Jag har börjat försvåra allt alldeles för mycket så det var skönt att få bolla lite med henne.

Nu försöker jag helt enkelt hitta tillbaks till enkelheten igen. Det handlar trots allt om in- och uttag. Mat är energi, det behöver jag för att orka träna, men överkonsumerar jag går jag upp i vikt. Vill jag väldigt gärna äta något "dåligt" så kan jag ju lika gärna göra det, men då får jag också se till att kompensera det med träning.

I fredags och idag har jag verkligen tagit ut mig så att blodsmaken kom krypande. Jag inser nu att det var ett tag sen jag tränade så pass hårt. Inte bra att jag vant mig vid mes-träning! Jag får erkänna att det inte heller har varit lika roligt att träna när jag pressar mig så extremt, men det ger trots det en liten kick.

Snart börjar dock pusslandet med jobb, familj, dagis, matlagning och träning. Får se hur jag lyckas lösa träningen då. Skulle egentligen behöva ha 1,5h vid varje träningstillfälle för att verkligen hinna bränna mycket kalorier, men det är ju inte en självklarhet om jag tex tränar innan jobbet. Jaja... har nästan två veckor till på mig.